FRANKFURT (dpa-AFX) - Inflations- och konjunkturoro väckt av Irankriget förblir medelpunkten för aktiemarknaderna även under den nya veckan. Samtidigt har USA:s president Donald Trump krävt en "villkorslös kapitulation" av Iran. Ekonomiska data hamnade i bakgrunden redan under förra veckan, med undantag för den månatliga amerikanska arbetsmarknadsrapporten, som väckte vissa tvivel om landets konjunkturella tillstånd.
Visserligen försvårade snedvridande effekter från bland annat strejker tolkningen av sysselsättningssiffrorna, men sammantaget är de inte positiva, förklarade experten Tobias Basse från NordLB. I vilket fall som helst står den amerikanska centralbanken under press att agera, och snabbare räntesänkningar kan bli aktuella.
Däremot står osäkerheten kring eskaleringen av Mellanösternkonflikten och de därav stigande olje- och gaspriserna. Dessa medför inflationsrisker, vilket tenderar att tala emot lägre räntor. Ett snabbt slut på kriget skulle därför innebära en betydande lättnad för finansmarknaderna, medan en långvarig konflikt bär på motsvarande stora risker.
Irans stridskraft är enligt amerikanska bedömningar avsevärt försvagad till följd av attacker från USA och Israel, men den iranska ledningen försöker ändå utvidga kriget till hela Mellanöstern, där Golfstaternas olje- och gasinfrastruktur måltavlas. Dessutom har fartygstrafiken i Hormuzsundet - en flaskhals för den globala olje- och gashandeln - enligt den maritima rådgivningsgruppen Joint Maritime Information Center (JMIC) nu nästan helt avstannat.
"Knappt en vecka efter Irankrigets början är dess slut inte i sikte", skriver ekonomerna Christoph Balz och Marco Wagner från Commerzbank i sin marknadsbedömning. I sitt "huvudscenario" utgår de dock från att kriget, och därmed hindren för sjöfarten i Hormuzsundet, endast kommer att vara i några veckor.
"Med tanke på det mål om 'regimskifte' som den amerikanska och israeliska regeringen upprepade gånger nämnt, finns dock risken att USA:s och Israels attacker drar ut på tiden i flera månader och därmed också hindrar transporten av olja och gas under en längre period", menar de båda experterna.
I ett extremfall skulle enligt deras bedömning en femtedel av den globala produktionen av både olja och flytande naturgas kunna utebli från världsmarknaden. Oljepriset skulle då kunna stiga till 100 US-dollar per fat (159 liter). Som jämförelse: under veckan som nu avslutas steg priset på nordsjöoljan Brent för leverans i maj redan med cirka en fjärdedel till senast nästan 91 dollar.
En fortsatt och framför allt varaktig oljeprisuppgång skulle sannolikt driva upp inflationen igen. I euroområdet skulle då en inflationstakt på 3 procent vara tänkbar, vilket skulle bromsa den ekonomiska tillväxten, enligt Balz och Wagner. Europeiska centralbanken skulle då tvingas agera.
Som finansiella kontrakt på terminsmarknaderna visar, räknar investerare redan med en styrräntehöjning från ECB med 0,25 procentenheter under andra halvåret.
Det är dock långt ifrån säkert ännu. Robert Greil, chefsstrateg på privatbanken Merck Finck, utgår också i sitt huvudscenario från ett ganska kortvarigt krig på högst tre månader. "Ett mycket snabbare slut på kriget framstår som mindre realistiskt för oss, liksom en mycket längre varaktighet med exempelvis en månadslång stängning av Hormuzsundet utifrån dagens läge." Oljepriserna - och därmed också inflationen - skulle då endast vara förhöjda under en kort tid.
Även om februarisiffrorna ännu inte speglar Mellanösternkrisen, kommer finansmarknadens aktörer att rikta blickarna mot inflationsdata från USA i mitten av veckan. Vid en första anblick har inflationstrycket nyligen sjunkit avsevärt, och de data som väntas för februari skulle normalt sett tyda på att den amerikanska centralbanken Feds inflationsmål i stort sett har uppnåtts, enligt Balz. Det målet ligger på 2 procent.
Egentligen, betonar Balz. Ty den så kallade PCE-kärninflationen för januari, som ännu inte har publicerats och som är Feds föredragna inflationsmått, torde ligga på minst 3,1 procent. "Följaktligen bör även en relativt gynnsam rapport om konsumentpriserna tolkas med försiktighet. PCE-deflatorn, som alltid publiceras några veckor senare, bör teckna en mindre gynnsam bild."
På företagssidan fortsätter samtidigt rapportperioden. Utöver resultaten för 2025 är investerare särskilt intresserade av hur företagen ser på det nya året och om de redan kan uppskatta möjliga konsekvenser av Irankriget.
På tisdag öppnar biltillverkaren Volkswagen sina böcker, och i USA tittar investerare dessutom på kvartalssiffror från mjuk- och hårdvarukoncernen Oracle och dess framsteg i sin AI-offensiv.
I mitten av veckan följer från Dax konsumentvaru- och limkoncernen Henkel samt försvarsföretaget Rheinmetall, innan näthandlaren Zalando, energikoncernen RWE, lastbilstillverkaren Daimler Truck samt återförsäkringsbolaget Hannover Rück uttalar sig om affärsutvecklingen på torsdag./mis/ag/men/jha/
