I Paris backade CAC 40-indexet med mer än 0,6 % till 7 993,5 punkter vid stängning, medan Frankfurts DAX tappade 1,1 % till 23 547,5 punkter. Londons FTSE 100 sjönk med 1,2 % till 10 284,7 punkter.

Eurozonens Euro STOXX 50-index backade 1,3 % och STOXX 600 något mer än 1 %.

Handeln präglades av kraftiga svängningar, vilket speglade veckans utveckling efter lanseringen av operation "Epic Fury". Insatsen, som genomförs gemensamt av USA och Israel mot Iran, har nu gått in på sin sjunde dag. Detta tycks grusa investerarnas tidigare förhoppningar om en kortvarig och riktad intervention.

Sett över veckan har CAC tappat drygt 6,8 %, vilket är det sämsta veckoresultatet sedan början av april 2025 och Donald Trumps "Liberation Day".

Detta markerar den första veckan med nedgång sedan slutet av januari.

Sedan rekordnoteringen den 26 februari på över 8 642,2 punkter har Parisindexet tappat 7,5 %. Det närmar sig därmed den gräns på 10 % som tekniskt betraktas som en korrektion.

De amerikanska aktiemarknaderna, som hittills hållit emot relativt väl under den senaste tidens turbulens, kommer inte heller de att gå oskadda ur denna prövande vecka.

Vid den europeiska stängningen backade Dow Jones 1,3 %, S&P 500 1,1 % och Nasdaq knappt 0,9 %.

Ytterligare press på aktierna kom idag från svaga sysselsättningssiffror för februari. Med 92 000 förlorade arbetstillfällen utanför jordbrukssektorn väcktes oron för den amerikanska ekonomins hälsa på nytt.

Utvecklingen för VIX-indexet – känt som "skräckindexet" – som steg med 10,8 % till 26,3 punkter, visar att investerare förblir nervösa och att volatiliteten väntas förbli hög under de närmaste dagarna eller veckorna.

Stigande oljepriser ett stort orosmoln

Aktiemarknaderna hade fram till nu reagerat sparsamt på de rusande oljepriserna, men läget tycks ha förändrats de senaste dagarna.

Nordsjöoljan Brent handlas nu till över 91,1 dollar per fat, vilket är de högsta nivåerna sedan oktober 2023, då konflikten mellan Israel och Hamas bröt ut efter attackerna mot den israeliska staten.

Oljepriserna upptar även de amerikanska investerarnas tankar på Wall Street, där den lätta amerikanska råoljan (West Texas Intermediate) rusar med 11,6 % till 88,6 dollar. Det innebär en uppgång på över 55 % sedan årets början.

Den tidigare ignorerade prisstegringen på det svarta guldet är nu ett faktum och intresserar marknaderna på grund av dess inverkan på inflationen och därmed, indirekt, på penningpolitiken i både Europa och USA.

Om den uppåtgående trenden bekräftas kan det nuvarande penningpolitiska läget förändras – där Federal Reserve gradvis minskar sin lättnadsstrategi och Europeiska centralbanken försiktigt förstärker sina stimulansåtgärder.

"Om man ser till historien är det endast kraftiga och varaktiga pristoppar på råolja som utlöser verkliga inflationscykler", tonar strateger vid Bank of America ner oron.

"Så länge status quo råder – med ett fatpris på cirka 15 dollar över nivåerna före kriget – kan vi avfärda oron för oljedriven inflation. Om däremot en eskalering skulle hålla priserna varaktigt över 100 dollar, skulle tonläget definitivt förändras", varnar BofA.

Som en följd stiger räntan på den tioåriga tyska statsobligationen, referensen för eurozonen, med mer än två punkter till 2,86 %, medan dess amerikanska motsvarighet backar något till omkring 4,12 %.

Stormen på finansmarknaderna har fått investerare att lämna aktie- och obligationsmarknaderna för att söka skydd, bland annat på valutamarknaden.

Dollarn fortsätter därmed sin klättring mot euron, som sjunker under 1,16-nivån, den lägsta punkten sedan slutet av november 2025.