I april diskuterade ECB redan en räntehöjning, även om man i slutändan valde en avvaktande hållning. Centralbanken har nu hållit sin styrränta oförändrad på 2 % i ett års tid.

Den tre månader långa blockaden av Hormuzsundet håller dock energipriserna på en hög nivå, vilket underblåser farhågor om spridningseffekter på den totala inflationen. I april nådde inflationen i eurozonen 3 %, den högsta nivån sedan september 2023.

'Vi bör (...) höja våra inflationsprognoser igen i juni', uppgav ECB:s chefekonom Philip Lane igår i en intervju med den japanska dagstidningen Nikkei. ECB uppdaterar sina ekonomiska prognoser var tredje månad. I mars reviderade ECB upp sin inflationsprognos för 2026 till 2,6 %, jämfört med 1,9 % i december förra året.

Inför denna situation spiller ECB:s hökar ingen tid på att kräva räntehöjningar. 'Givet omfattningen och uthålligheten i den nuvarande chocken är passivitet enligt min mening inte längre ett alternativ', sade Isabel Schnabel, tysk ledamot i ECB:s direktion, till Reuters. 'Jag anser att en räntehöjning i juni kommer att vara nödvändig.'

Detta är också vad marknaden prissätter, med förväntningar om mellan två och tre räntehöjningar under 2026. Ekonomer som tillfrågats av Reuters förutspår samtidigt två höjningar under 2026, följt av en sänkning under 2027.

Den avgörande frågan för ECB är huruvida energiprischocken sprider sig. Detta är den risk som Isabel Schnabel lyfter fram. I princip bör en centralbank bortse från en tillfällig energichock och inte automatiskt höja räntan.

Detta gäller i synnerhet då en monetär åtstramning i viss mening redan har skett i takt med att marknadsräntorna stigit kraftigt. 'De finansiella förhållandena har blivit mer restriktiva, räntorna har stigit... bankerna blir allt strängare i sin kreditgivning', noterade Olaf Sleijpen, chef för den nederländska centralbanken.

De senaste uppgifterna visar faktiskt att den europeiska ekonomin mattas av, vilket inte bidrar till att pådriva inflationen. Förra veckan visade det sammansatta PMI-indexet att aktiviteten i eurozonen krympte för andra månaden i rad. Igår sänkte Europeiska kommissionen sin tillväxtprognos till 0,9 %, ned från 1,2 % i höstas.

ECB minns fortfarande 2022. Vid den tidpunkten stämplade centralbankerna inflationen som 'förbigående' och var sena med att agera. Det måste dock noteras att situationen är väsentligt annorlunda idag. Under 2022 låg räntorna på noll, ekonomin befann sig i en återhämtningsfas efter pandemin och arbetsmarknaden var stram. Alla dessa faktorer bidrog till den ihållande inflationschocken, men de är inte längre närvarande under 2026.

I slutändan tvingar den utdragna blockaden av Hormuzsundet ECB till handling. Banken måste visa beredskap att agera när inflationen vänder uppåt och gå bortom enbart hökaktig retorik. För ECB är det primära målet att upprätthålla sin trovärdighet för att förankra inflationsförväntningarna och förhindra att energichocken sprider sig.