Fed sa på fredagen att man skulle lämna Network for Greening the Financial System (NGFS) eftersom det hade "breddats i omfattning och täcker ett bredare spektrum av frågor som ligger utanför (Feds) lagstadgade mandat".
Det globala organet för centralbanker och tillsynsmyndigheter lanserades 2017 och har mestadels producerat rapporter, inklusive klimatscenarier som tillsynsmyndigheter använder när de uppskattar effekterna av klimatförändringar på ekonomin och finanssektorn.
Feds åtgärd, som kom strax före Donald Trumps tillträde som USA:s president och mitt i en backlash mot klimatåtgärder på Wall Street, tolkades allmänt som ett tecken på att det politiska klimatet har blivit mindre miljövänligt.
"De ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna blir allt större - och den viktigaste centralbanken ger efter för den förändrade politiska vinden", säger Guntram Wolff, professor i ekonomi vid Solvay Brussels School, en del av Bryssels universitet.
NGFS är fortfarande "mer beslutsam, engagerad och entusiastisk än någonsin", heter det i ett uttalande, där det också sägs att Fed inte har varit medlem i styrkommittén.
Utan Fed är Europeiska centralbanken den största och mest inflytelserika av de 143 medlemmarna i den Parisbaserade NGFS.
Under ordförande Christine Lagarde har den införlivat klimatförändringarna både i sin penningpolitik, genom en kortlivad justering av sina obligationsköp, och i sitt arbete som övervakare av de 20 euroländernas toppbanker.
KRITIKER
Men ECB:s aktivistiska hållning i klimatfrågan har kritiserats av vissa europeiska politiker och till och med av en centralbankschef.
Sådana skeptiska röster kan nu bli uppmuntrade av Feds beslut att lämna NGFS, säger Stanislas Jourdan från tankesmedjan Sustainable Finance Lab.
"Nyheten om Fed borde få de politiska krafter som är för en grön omställning i Europa att vakna och stödja ECB:s klimatarbete", säger Jourdan. "Med mer politiskt stöd skulle vi kunna gå vidare med en mer proaktiv politik, som till exempel en grön ränta."
Ett sådant initiativ skulle innebära att kommersiella långivare som finansierar miljöprojekt skulle få betala mindre för att låna från ECB.
ECB:s åtgärder har hittills bara haft en minimal inverkan på lånekostnaderna. En studie av ECB:s egen personal visade att mellan 2018 och 2022 betalade euroområdets mest förorenande företag i genomsnitt bara 14 baspunkter (0,14 procentenheter) mer för att låna än sina renaste konkurrenter.
I en akademisk rapport som publicerades 2023 på uppdrag av Europaparlamentet konstateras att ECB endast har "en begränsad roll" att spela i kampen mot klimatförändringarna och att stöd till den gröna omställningen kan komma i konflikt med ECB:s skyldighet att kontrollera inflationen.
Och i ett utkast till rapport som godkändes förra veckan av parlamentets utskott för ekonomiska frågor, som övervakar ECB, välkomnades ECB:s klimatfokuserade stresstester av bankerna men att ECB bör vara "så opolitisk som möjligt" när den bedriver penningpolitik.
James Vaccaro, chef för Climate Safe Lending Network och vd för konsultföretaget Re:Pattern som arbetar med hållbara företag, menade dock att ECB bör fortsätta att leda arbetet med gröna frågor.
"Det finns ingen logisk anledning för ECB att backa. (Hantering av klimatrisker) är avgörande för den europeiska ekonomin och för den finansiella stabiliteten", sade Vaccaro.