På senare tid, och inom loppet av bara några veckor, har vi sett 737:or tappa sina dörrar mitt under flygningen i två separata olyckor, en 787:a plötsligt hamna i fritt fall efter att dess navigationssystem havererat, en 777:a tappa ett däck vid start och för några dagar sedan körde en annan 737:a av banan vid landning.

Fans av thrillers kommer utan tvekan att bli förvånade över att höra att en av de viktigaste visselblåsarna i Boeing-fallet, ingenjören och den tidigare koncernanställde John Barnett, hittades död i går kväll. De första rapporterna tyder på att dödsorsaken var en "självadministrerad" skada.

Som av en händelse kommer nyheten samtidigt som de första resultaten av en FAA-revision, som avslöjade dussintals brott mot kontroll- och kvalitetsrutiner i koncernens produktionslinjer. Detta bör ge värdefull ammunition till de advokater som företräder tillverkarens kunder, om de beslutar att vidta rättsliga åtgärder mot tillverkaren. Kommer Boeing att få en rejäl advokatnota på halsen?

I vissa avseenden är Boeing-fallet inte olikt General Electric-fallet, som diskuterades i dessa spalter för några veckor sedan. Även här är det en skadlig och överdrivet byråkratisk företagskultur, en sjuklig önskan att imponera på finansmarknaderna och en besatthet av kortsiktig tillfredsställelse som ligger bakom katastrofen.

I stor utsträckning kan man säga att detta amerikanska industriella flaggskepp har blivit helt sänkt. En uppbygglig siffra, en symbol bland andra för den katastrofala förvaltningen: Boeing spenderade mer än 45 miljarder dollar på återköp av aktier mellan 2013 och 2019, nästan dubbelt så mycket som kostnaden för att utveckla Boeing 787, allt till helt orimliga värderingar.

Företaget har också tagit på sig en hel del skulder i processen, vilket exponerar det för en nedgång i cykeln eller en oförutsägbar händelse som en pandemi 2020. Boeing har berövats det aktiekapital som är avgörande för dess stabilitet under dessa perioder av debacle och har tvingats ta på sig ännu mer skuld, så mycket att koncernen nu har en nettoskuld på 40 miljarder dollar - medan den historiskt sett hade en nettokassa.

Detta försätter nu tillverkaren i en extremt känslig situation, med fem år i rad med röda siffror och en kumulativ förlust på 22 miljarder dollar mellan 2019 och 2023. Förlusten av aktieägarvärde är därför betydande, till och med episk.

Även i samband med en återhämtning efter pandemin är Boeings försäljning och rörelseresultat fortfarande långt ifrån de nivåer som de låg på under den föregående cykeln, före 737MAX-debaclet. Det är sant att nästan två tredjedelar av de civila flygplan som levererades av tillverkaren var varianter av 737MAX ...

Boeing måste också bära 2,5 miljarder dollar i räntekostnader mot bakgrund av generellt stigande räntor. Ledningens prioritet är att minska skulden, vilket berövar företaget värdefulla resurser för att starta utvecklingen av nya program.

Slutligen har koncernen anammat tekniksektorns normer och betalar nu en stor del av sin ersättning i form av aktieoptioner, vilket kostade hela 2,2 miljarder dollar förra året. Behövde man verkligen detta för att återupprätta sin image och locka till sig de bästa talangerna inom flygteknik? Kanske, men denna lavin av extra kostnader kommer vid en mycket dålig tidpunkt.

Boeing genererar fortfarande en tredjedel av sin försäljning från sin försvarsverksamhet - om det vore ett land skulle tillverkaren vara världens femte största vapenhandlare - och ytterligare en fjärdedel från sin mycket motståndskraftiga serviceverksamhet.

Investerare som är beredda att satsa på en vändning satsar därför på en verklig återuppfinning av koncernen inom segmentet civilflyg. Tyvärr kan detta ta lite tid, särskilt som Boeing nu behöver finansiera övertagandet av Spirit AeroSystems.

Flygplansskrovsspecialisten, som en gång var ett dotterbolag till Boeing, har förblivit hyperberoende av beställningar från Boeing, som stod för mer än två tredjedelar av företagets försäljning. Men motgångarna för dess huvudkund har lämnat det i en situation av virtuell insolvens: att återintegrera Spirit är en viktig operation, även om det innebär att Boeings balansräkning skadas ytterligare.

I själva verket återspeglar den nuvarande värderingen inte riktigt denna extrema stressnivå. Tvärtom verkar den inkludera en snabb återgång till det normala och en återgång till historiska lönsamhetsnivåer. Och som vi har sett befinner sig bolaget fortfarande mitt i en turbulent period.


För ytterligare tankar i ämnet, missa inte Bloomberg-videon med titeln: "Kan Airbus dra nytta av Boeings missöden?