Flera av Europas största finansföretag har minskat sina kopplingar till israeliska företag eller de med band till landet, visar en Reutersanalys av arkivering, eftersom trycket ökar från aktivister och regeringar för att avsluta kriget i Gaza.

Medan banker och försäkringsbolag ofta talar högt om sina miljö- och styrningsmål, är de mindre tillmötesgående när det gäller att avslöja sin potentiella exponering mot krig.

UniCredit satte upp Israel på en "förbjuden" lista när konflikten eskalerade i oktober förra året, säger en källa med insyn i ärendet, vilket bekräftar en studie av den nederländska NGO:n PAX.

Även om det är i linje med den italienska bankens policy för försvarssektorn att inte direkt finansiera vapenexport till något land som är inblandat i en konflikt, går det utöver Italiens riktlinjer för vapenexport till Israel.

UniCredit avböjde att kommentera sitt agerande och det israeliska finansdepartementet avböjde också att kommentera.

Samtidigt har den norska kapitalförvaltaren Storebrand och det franska försäkringsbolaget AXA sålt aktier i vissa israeliska företag, däribland banker.

Även om företagshandlingar bara ger en glimt av sådana exponeringar, visar de att företagen har anpassat sig.

"Vi vet inte om detta är början på ett skifte i branschen, ett skifte som erkänner den makt bankerna har när det gäller att välja var de ska allokera kapital och var de inte ska göra det", säger Martin Rohner, Executive Director på Global Alliance for Banking on Values, som fokuserar på hållbar finansiering.

"Att investera i produktion av och handel med vapen är i grunden emot principerna för hållbar utveckling", tillade Rohner.

Israels finansminister Bezalel Smotrich sa vid en pressträff förra veckan att även om det finns utmaningar för Israels ekonomi så samlar företagen fortfarande in pengar. "Jag sitter med utländska investerare och de tror på vår ekonomi", sade han.

Reuters har rapporterat att Israels investerarbas har minskat sedan landet gick in i Gaza förra året som svar på attacker från Hamas, och det känner av effekterna av stigande lånekostnader.

De potentiella bredare effekterna kan ses i Storebrands strategi, som enligt ett dokument avyttrade ett innehav värt cirka 24 miljoner dollar i Palantir, med hänvisning till risken för brott mot internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter.

Den amerikanska koncernen Palantir, som tillhandahåller teknik till Israels militär, svarade inte på en begäran om kommentar.

Enligt Storebrands årliga investeringsöversikt hade man i slutet av 2023 uteslutit 24 företag, inklusive israeliska företag, från sina portföljer med hänvisning till ockupationen av palestinska territorier.

Internationella domstolen, FN:s högsta domstol, slog i januari fast att det finns en trolig risk för irreparabel skada på palestiniernas rätt att skyddas från folkmord.

Samma domstol slog i juli fast att Israels ockupation av palestinska territorier, inklusive bosättningarna, är olaglig.

Israel har förkastat domarna, som i kombination med växande påtryckningar från aktivister och regeringar ändå påverkar investeringsbesluten.

AXA, ett av Europas största försäkringsbolag, den brittiska banken Barclays och det tyska försäkringsbolaget Allianz har i allt högre grad blivit måltavlor för aktivister.

"Ökade krav på ökad transparens och granskning kan bara innebära att finansinstituten kommer att intensifiera och bredda sin självutvärdering av sina kommersiella kopplingar till vapenrelaterade företag eller stater", säger David Kinley, professor och ordförande i människorättsjuridik vid Sydney Law School.

Ireland Strategic Investment Fund (ISIF) har lämnat sex israeliska företag och sålt innehav som uppgick till cirka 3 miljoner euro (3,26 miljoner dollar), inklusive några av Israels största banker, sade en talesperson till Reuters.

Tidigare i år sade den irländska fonden, med ett kapital på 15 miljarder euro, att riskprofilen för sådana investeringar inte längre låg inom fondens investeringsparametrar.

Och Norges förmögenhetsfond på 1,8 biljoner dollar, världens största, kan komma att avyttra aktier i företag som stöder Israels verksamhet i de ockuperade palestinska territorierna och som bryter mot dess etiska normer för företag.

KRIGEXPONERING Investeringar i israeliska banker är också föremål för granskning.

FN inkluderade dem 2020 i en lista över företag med kopplingar till bosättningar i de ockuperade palestinska territorierna som en del av sitt uppdrag att granska konsekvenserna för palestiniernas rättigheter.

En studie från forskningsföretaget Profundo, beställd av bolagsbevakaren Eko, visar att AXA sålde nästan hela sitt innehav i israeliska bankaktier tidigare i år och endast behöll en marginell andel i Bank Leumi.

Reuters verifierade uppgifterna med LSEG. En representant för Bank Leumi svarade inte på en begäran om kommentar.

En talesman för AXA avböjde att kommentera om AXA hade minskat sina innehav och tillade att det inte är investerat i de banker som aktivisterna riktar sig mot. FN:s lista är ett av de kriterier som AXA tar hänsyn till i sina investeringsbeslut, tillade de.

"EN TYDLIG LINJE

Utländska direktinvesteringar i Israel föll med 29% under 2023 till den lägsta nivån sedan 2016, visar uppgifter från FN:s handels- och utvecklingsorgan.

Även om UNCTAD:s siffror för 2024 inte är tillgängliga har kreditvärderingsinstituten flaggat för krigets oförutsägbara inverkan på investeringarna i Israel som ett problem.

Även om USA fortfarande är Israels största militära och finansiella stöd, har Spanien, Irland och Norge erkänt en palestinsk stat, Frankrikes president Emmanuel Macron har uppmanat till ett vapenexportstopp och Storbritannien har dragit in vissa licenser.

När det gäller internationell politik "borde det vara upp till regeringarna att ha en tydlig linje", sade Richard Portes, professor i ekonomi vid London Business School, och tillade "Att lägga bördan på de privata företagen, var slutar det?"

Ett exempel på hur aktivister riktar sig direkt till företag är att Barclays utsattes för påtryckningar från en kampanj i Storbritannien, vilket ledde till att banken drog tillbaka sponsringen av sommarens musikfestivaler, medan Financial Times i augusti rapporterade att banken övervägde att dra sig ur en försäljning av israeliska statsobligationer.

Barclays sade i ett uttalande att man fortsatt var "fullt engagerad" i sin roll som primary dealer och att sådana aktiviteter fluktuerade varje kvartal. Banken föll ur de fem bästa återförsäljarna av israeliska obligationer under andra och tredje kvartalet, efter att ha rankats som tredje 2023.

(1 dollar = 0,9211 euro)